Hur påverkar snabbmat och socker våra barns hälsa?

Varför är snabbmat och  ultraprocessad mat  skadligt? 

• Näringsfattigt. Snabbmat och ultraprocessad mat innehåller ofta mycket socker och fett och innehåller få vitaminer, mineraler och fibrer, vilket är avgörande för barnens tillväxt och utveckling.
• Snabba blodsockersvängningar: Snabba kolhydrater, som ofta finns i skräpmat och sötsaker, leder till toppar och krascher i blodsockret. Detta kan göra barnen trötta, irriterade och mindre fokuserade.
• Risk för övervikt och sjukdomar: En kost med för mycket socker och ohälsosamma fetter ökar risken för övervikt och sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärt-kärlproblem, även hos barn.
• Påverkan på psykisk hälsa: Studier visar att ohälsosamma matvanor kan bidra till lägre självkänsla, humörsvängningar och till och med depression.

Ultraprocessad mat är färdigköpt mat som chicken nuggets, köttbullar, pizza, lasagne 

Vad kan du göra istället?

Börja med små steg:

• Byt ut läsk mot vatten smaksatt med frukt.
• Introducera mer frukt och grönsaker genom att göra det roligt – regnbågstallrikar eller grönsaksstavar är ofta en hit. 
• Försök minska antalet ultraprocessade måltider och laga enkla, näringsrika rätter från grunden. 

Genom att prioritera mat som ger näring och energi stärker du inte bara barnens hälsa utan också deras framtida vanor.

Är du redo att ta första steget?

Gå min minikurs och få konkreta tips för hur du kan minska sockret och öka näringen i familjens kost – utan att skapa konflikter vid matbordet

Är snabbmat, ultraprocessad mat och socker en del av er vardag?

I dagens hektiska värld är det lätt att falla för snabbmatens bekvämlighet och sockrets lockelse. Mellan arbete, skola och aktiviteter blir hälsosamma alternativ ofta svåra att prioritera. Kanske känner du igen dig? Det är inte bara du. Många föräldrar står inför samma utmaning – att hitta en balans mellan vardagens krav och barnens näringsbehov.

Visste du att endast 10 % av barnen i Sverige når det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker? Samtidigt utgör sockerrika och näringsfattiga livsmedel en fjärdedel av barnens dagliga energiintag. Det är en utmaning som påverkar både fysisk hälsa och självkänsla. Men det finns lösningar, och de börjar med små, genomförbara steg.

Vad är ultraprocessad mat?

Ultraprocessed mat är livsmedel som har genomgått omfattande bearbetning, vilket gör att de ofta innehåller tillsatser, konserveringsmedel, smakförstärkare och artificiella ingredienser. Dessa produkter är ofta låg-näringsrika och högprocessade för att vara hållbara och lättillgängliga. Exempel är läsk, snacks, frysta måltider och färdigmat, som inte liknar de ursprungliga råvarorna. Dessa livsmedel är ofta rikare på socker, fett och salt, vilket kan bidra till hälsoproblem om de konsumeras i stora mängder.

Barn som äter mycket snabbmat och ultraprocessad mat riskerer att behålla dessa vanor i vuxen ålder  

Vad matar vi våra barn med?

I dokumentären "Vad matar vi våra barn med" från SVT framhävs att barnfetma har ökat tiotfalt de senaste 50 åren runt om i hela världen.  Hel- och halvfabrikat har blivit vanligt på våra barns tallrikar, det är billigt och tidsbesparande.  Dokumentären belyser oron kring att forskningen vet för lite om vad sådan mat gör med våra barns kroppar.  Vidare ställs frågor som "Varför är det så oemotståndligt för barn med ultra-processad mat?" och "Kan den till och med vara beroendeframkallande? I dokumentären ger sig BBC:s kända läkarprofil Chris van Tulleken ut på en utmanade jakt för att avgöra hur farlig den mat våra barn äter är. Under en period testar han själv att leva på den diet många brittiska barn får till vardag. Resultatet är chockerande. 

Se dokumentären här 

Ohälsosamma matvanor som ung riskerar att bli kvar i vuxen ålder

Från ett inslag i TV 4 Nyhetsmorgon berättar Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden och

Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF  att ohälsosamma matvanor är en stor orsak till för tidig död och psykisk ohälsa. Vidare belyser de att om man som ung utvecklar ohälsosamma matvanor är risken också stor att de blir kvar i vuxen ålder. I en gemensam rapport från Hjärn-Lungfonden och Unicef lägger man en stor del av skulden på den aggressiva skräpmatsreklamen.

Se inslag från TV 4 här

Endast 10 % av alla barn i Sverige når det rekomenderade intaget av frukt och grönsaker

Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor visar att barn äter alldeles för mycket feta, sockerrika och näringsfattiga livsmedel. Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från sådana livsmedel. Barn behöver mycket näring för att växa och utvecklas på ett bra sätt (Livsmedelsverket, 2021). Livsmedelsverket rekommenderar ett intag av frukt och grönsaker på 400 gram/dag för barn mellan 4-10 år. De flesta av barnen får bara i sig hälften av det rekommenderade intaget. Endast omkring 10 procent nådde upp till den rekommenderade mängden. Barnen behöver alltså äta dubbelt så mycket frukt och grönt för att få i sig mer fibrer, vitaminer och en mer välbalanserad kost (Livsmedelsverket, 2022). Forskning visar att barn som äter hälsosamt har – oavsett kroppsvikt – bättre självkänsla, mindre känslomässiga problem (Arvidson et al., 2017).

Kan maten påverka hjärnan? 

Nyttiga näringsämnen kan bidra till en mer gynnsam neuroutveckling. Studier visar att det finns ett samband mellan näringsrik kost och hjärnans utveckling. Dåliga kostvanor visade signifikant associerat till sämre minne och sämre prestationer (Busgang et al, 2018)

Äter mitt barn för lite protein?

Är du orolig för att ditt barn äter för lite proteiner? Det behöver du troligtvis inte vara. Protein finns i större eller mindre mängd i nästan all mat. Barn får mycket sällan i sig för lite protein. Har du ett barn som gillar köttbullar, pannkaka, korv, hamburgare så behöver du inte oroa dig över proteinbrist. Källor till protein hittar du i kött, kyckling, linser, bönor, fisk, ägg, mejeriprodukter, spannmål och baljväxter som ärtor, bönor och linser. Om man äter olika livsmedel från växtriket kan man få i sig tillräckligt med proteiner utan att äta kött och annan mat från djurriket. 

I ovanliga fall där ett barn äter mycket ensidigt med liten mängd protein, eller har ett mycket lågt energiintag kan proteinbrist uppstå.